Mina vänner ni Anar inte. Jag skäms lite här i min soffa. Typ tomte i min brevlåda vad jag känner mig hemsk. Påväg hem så inser ju lilla jag att jag inte har läst mitt horroskåp. I min värld är inte det okej, för det är ju därifrån jag ska veta hur dagen ska bli och hur jag ska betee mig. Så ser jag en gamal söt liten tant med en metro. Score känner jag. Så jag peakar lite medan hon ändå läser den sidan. Jag tänkte what tha heck liksom. Ingen dör ju om jag tjuvkikar lite. Plus hon såg ju ändå så snäll ut så jag tänkte "ingen fara på taket". Men oj vad fel jag hade. På tre sekunder vändes hela hennes söta lilla ansikte och hon blev rosenrasande. Jag fick en utskällning kan jag lova. För att jag läste Hennes metro liksom. Fyyyy vad jag skämdes. Jag kände verkligen att jag hade förstört hennes dag och tog iväg det sista hoppet hon hade för ungdomarna. Hon gav mig en sträng blick när hon bytte plats och sa "Dagens ungdomar, jag blir galen vilket ohyfs!". Sen fick jag sitta där högröd i ansiktet och skämmas på det proppfulla tåget.

Så Tanten, söta rara lilla tanten, om du nu skulle vara hyper inne och har catchat upp lite med framtiden och hängt med i utvecklingen och är super cool på att surfa på nätet. Om det råkar vara så att du är en casual blogg läsare så passar jag på att säga: FÖRLÅT! Det är ju inte meningen att beröva dig från ditt hopp på mänskligheten liksom! Från djupet av mitt hjärta säger jag nu Förlåt Tusen gånger om!