Vart är du Jenny?? Vart är din hunger för livet? Vart är ditt fantastiska humör? Vart är din bubblande personlighet? Vart fan tog du vägen? Varför lämnade du kvar den här tråkiga gammla tanten som inte fattar nånting just nu. Som känner sig helt lost och missplaserad vart jag än hamnar. Känner den här brutala känlsan av att jag är fel vart jag än är liksom. Vart är Jenny???!? Hon jag brukade vara! Har jag vuxit upp, blivit nån annan, den jag är nu? Eller har jag liksom tappat bort mig själv påvägen genom sjukdommar, stress och psykbryt? Är det här allt som finns kvar? En smygfet liten jävla fegis som inte vet ut eller in? Blir det inte bättre än såhär?! Är det såhär jag kommer förbli resten av mitt liv?! För i så fall ger jag ju upp här och nu! Kastar in handuken genast och vänder om- för det här håller ju inte. Det lever inte upp till standarden liksom. Nej det är inte okej!