Det känns som om jag har en abstinens. En abstinen jag inte riktigt vågar benämna med ord. Vad är det jag saknar egentligen? Känns det inte som jag har precis allt man behöver just nu? Nja. Jag kanske jagade efter helt fel sak. Jag trodde verkligen att jag visste precis vad jag ville ha. Vad jag trodde jag behövde. Men det kan ha varit ett villo spår. Kanske var det mycket enklare än så. Kanske jag ville ha just det som hela tiden har funnits där.

För att hoppa till något helt annat ämne. Det är surt när man glider ifrån någon. Att det hela tiden måste vara det ena eller det andra. Jag vill inte befinna mig bland någon som har din energi. Speciellt när jag vet att det egentligen inte äns är du. Att du nu har blivit så de senaste gångerna vi har umgåtts. Hur kul tror du att det är egentligen att umgås när du har den attityden.. Att hela du utstrålar något så jävla negativt. Med sånna människor vill jag säga hejdå till. Eller i alla fall inte vara tigth med.. Så mycket är ju i alla fall säkert..