Jag känner att det är dags att skriva om något mer underbart än mina polare i njuren..
Jag har faktiskt haft en jätte mysig och fin helg. Eller okej, jag har haft ont.. Men på Söndagen så träffade jag först mina underbara släcktingar på riktiga morfars sida! Alla mina mostrar och morbröder på den sidan, minus stackars Åsa som var sjuk och hennes man Peter som jobbade. (ja körslaget skulle spela in där han jobbar så han var tvungen att vara där). Hur som, morbröderna hade ju med sig sina fina flickvänner, och det var mycket trevligt att träffa dom för första gången!
Sen var ju faktiskt min otroligt mysiga fillipinska mormor där också! Det var jätte trevligt att träffa alla sammtidigt och bara sitta och prata om allt och inget i ett par timmar!

Det blev mycket skratt och väldigt mycket "hjälp jag får ingen luft jag dör" Situationer! haha..
Sen kom vi in på lite mer seriösa ämnen. Mycket om hur otroligt det är att han faktiskt är vid liv, med tanke på alla hans olyckor. Vi alla blev lite smått tårögda då det konstaterades att han har änglavakt! Och tur är ju det eftersom han nu ska bli världens bästa pappa!! Och den här otroligt vackra bebisen (ja jag är väldigt säker att det här kommer bli en very very good locking baby, precis som vi övriga Bolander. haha) kommer också att få världens bästa mamma! Japp det kommer bli bra det här!

På kvällen åkte jag och syrran hem till min fina Zimbawe och hennes familj. Där var det sovdags för barnen så man han precis med en bamse kram och puss innan de sussade! Sen satt vi tre och snackade skit och garvade galet! Där av syrrans konstiga inlägg :P

Ja det är faktiskt ganska härligt att vara mig, ibland i alla fall. Trotts mina stenar..