Sometimes you have to say it out loud..

Jag har bestämt mig. Angående dig. Jag vet att det kan ta slut när som helst. Jag vet att det kommer ta slut. Men jag tror ändå jag vill satsa. Kasta mig in med huvudet före och bara dyka. Simma i de djupaste vatten jag kan nå och kasta mig ut för alla stup med huvudet före. För jag har insett en sak. Man kan springa bort från det och fly fort som fan, man kan blunda och vända ryggen åt det, eller så väljer man att stanna. Kämpa. Jag har valt att stanna. Istället för att springa bort från det väljer jag nu att se dig i ögonen. När du tittar nerdvärderande på mig och spottar kommer jag spotta tillbaka! Jag kommer att kämpa. För om man inte kämpar, och gör det fullt ut så kommer man inte ha dom fina stunderna. Man kommer aldrig få dom där känslorna jag älskar. Jag satsar på dom fina stunderna och hoppas att de väger upp de dåliga.

Det finns inget som garanterar fina stunder. Inget som lovar konstant solsken. Men man kan inte kasta in handuken innan första halvlek. Sjutton år är ingen livstid, nej inte äns en halv. Trotts att det ibland känns som man upplevt allt skit som finns. Det finns säkert fler dammråttor i hörnen längs min väg. Men det är okej, för det kommer ändå finnas så många underbara saker. Nej man kan aldrig vara helt säker, men det blir inte bättre än vad man gör det. Det är det man får försöka minnas.
För jag väljer att kämpa, ialla fall idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Tänk så kul om du ville komentera nu!! Verkligen toppen! Puss
Ditt fina namn:
Kom ihåg mig?

Din mail: (publiceras ej)

Din fina blogg:

Något du vill säga?:

Trackback