Så konstigt. Ja så känns det nu. Konstigt. I normala fall hade jag rotat fram the notebook. Det hade nog hjälpt. Ja, eller tryckt undan mina känslor ett litet tag. Ett långt tag faktiskt. Jag brukar fastna i en trans i flera dagar, där hela mitt liv kretsar kring filmen. Den är ju så fin. Jag brukar fantisera om hur jag är Allie och hur jag får min underbara Noah.

-Say your a bird!

-If your a bird, im a bird.

Jag dör.... Många gånger om..

Nu får jag istället gå runt med min känsla. För inte kan jag ju ta tag i den. Nej. Då måste man möta så mycket som man kämpat för att begrava. Vafan snackar jag om. Det här låter helt sjukt. Känner mig utanför och bortglömd. Jag lever ett dubbelliv. Jag kör min grej i skolan, men när jag kommer hem är jag någon annan... Jag är lite trött på det nu. Vart ska jag ta vägen. Hatar att inte kunna få fram orden. "Jag har mina anledningar" "det går inte att förklara" "dålig helg".......

Tänk så mycket lättare de vore att ha filmen här just nu......

Forget it...........................