Farligt läskigt med alla mörka tankar som kommer och får övertaget om mig ibland. Det är som om de smyger sig på, utan några varningstecken alls. Och till slut är de bara där. De knackar inte på dörren, de slår in dörren och tar mig med våld. De slår andan ur  mig tills jag känner mig alldeles snurrig.

Det kan skifta så massivt från dag till dag, timme till timme och minut för minut. Det är udda hur det kan kännas att man inte har kontrollen över sig själv. Att allt ligger någon annanstans och att jag inte kan göra nått åt saken. Åt hur jag känner.


kul mitt i allt pruttar Bassen på mig!